Halli Hallå, Stella ork int gå! Gissa hur kul vi har här i Gargnäsbackarna runt huset. Wilma, Stella och jag har åkt madrass och det går rent ut sagt så j-la fort att jag höll på att slita sönder ljumsken vid ett tillfälle. Därför har Magnus inspekterat vallarna och fixat till med spade för att få rätt lutning i svängarna. Ha ha, jo jag vet...lite farlig vi är. Sedan så tog vi Bobbarna och gick ut på gårdsplanen som vätter ut mot en stor läggd. Vi satte oss på bobben och gled alldeles tyst utför i 10 cm djup pudersnö. Huuur härligt som helst. Ssssshhhhhhhgrrrch...så låter det...faktiskt. Magnus gjorde upp eld i ringen på gården och vi fick en, eller två korvbitar till mellis. När vi så står och beundrar utsikten så ser jag något skumt i Wilmas mun. Hon har fått en glugg och därför blir jag lite misstänksam. När jag tittar lite närmare så bekräftas mina fahågor. Vår lilltjej börjar bli stor, för nu har hon inte bara en, utan två lösa tänder. Gissa om hon är lycklig. Hon har hunnit vara framför spegeln ett antal gånger och flinar så stolt varje gång vi pratar om det. Det lustiga är, att i bilen sent igår kväll, så sa Wilma:
-Åhh, vad jag längtar tills jag tappar mina tänder.
Jag predikade över hur bra det var att hon hade kvar sina mjölktänder så länge som möjligt. Då "sparar" hon ju sina nya tänder. Hmm, ja, så var det med det.
När Wilma ringde och berättade för mormor att hon hade lösa tänder, så passade Stella på att prata med Marita en liten stund. Marita låtsades att hon var Pippi Långstrum och svamlade på en hel del. Stella satt med storöga och det kommer förmodligen att bli prat om det ikväll vid sängdax. Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar