Utmaningen

Helena har skickat en utmaning till mig från sin hemsida. Här är reglerna:

Regler:
* Sätt in dessa regler på din blogg och länka gärna den som utmanat dig.
* Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.
* Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka dem.
* Låt dem få veta att de har blivit utmanade!

1. Jag måste väl erkänna att jag alltid velat bli rockartist, synd bara att jag i det närmaste bara kan barnvisor. Kan väl hända också att jag inte har världens bästa röst. Så istället för rockstjärna så kanske jag blir Solstråle och sjunger med i "Dagens Visa".

2. Jag är ganska barnslig och till påsk/halloween så händer det att jag blir Vresiga Vera. Min näsa blir lång och jag får riktigt gäll och otäck röst. Iförd denna roll brukar jag sedan besöka skolan, mitt arbete och jag har till och med varit och dansat på Folkparken och shoppat på stan. Reaktionerna har varit väldigt varierande.

3. Mitt smeknamn Prussan har inget med Prussiluskan i Pippi att göra. Nej, det är mycket mera pikant än det!!!

4. Vår släkt är som gjorda för att föda barn! Jag födde mitt första barn i säte (rumpan först), dvs inget kejsarsnitt! Min mamma föddes in i en familj med totalt 16 barn. Nu har hon 14 barnbarn och så sent som igår kväll blev hon mormorsmor till sitt sjätte barnbarnsbarn. Min äldsta systerdotter var det som blev mamma igår. Hon fick sitt tredje barn innan hennes äldsta barn fyllt två och ett halft (fyller tre i maj 2009).

5. Jag var en mästare på lassokastning när jag var yngre.

6. Jag kunde åka vattenskidor på första försöket, men jag är rädd för slalom.

7. Secondhandaffärer tilltalar mig!

Jag utmanar:

ULLAMONA
BELINDA
HILDA
LINDA HARR
LINDA ÖRNBERG
LINDA LEHTO
EVA SKINNER

Hoppas att alla vågar anta utmaningen!
Kram på er!

Helgens äventyr

I fredags så åt vi middag och efteråt så säger Magnus:
-Ska vi gå ut och gå med ficklampor?
Sagt och gjort. Vi klädde på oss ordentligt och greppade var sin ficklampa. Vi gick först till en av våra grannar som har två pojkar i våra barns åldrar. Vi lyste med ficklampor in i deras hus och hoppades att dom skulle komma ut. Men icket. Det var faktiskt ingen reaktion alls. Vi försökte till och med att ta oss runt till deras baksida, men där växte en häck som var förenad med livsfara, då grenarna var stenhårda och det var bäcksvart ute. När detta spionförsök misslyckades så totalt, fick vi komma på något annat. Därför så begav vi oss några kvarter bort och ett hus där vi har vänner. Jag och tjejerna gick in på baksidan i kolsvart mörker. Till min förtjusning så ser jag att pappan i familjen ligger i soffan och busar med deras dotter. Vi smyger fram till fönstret och lyser in med alla ficklampor samtidigt. Då hör vi plötsligt hur deras terassdörr slits upp och ut kommer pappan i flygande fläng och han är rätt så irriterad. För att lugna honom så pratar jag högt till tjejerna att vi måste springa och gömma oss och så sätter vi av i vild galopp. Stella ropar medan vi flyr:
-Varför springer vi???
Härligt med rikiga spioner i familjen. Hur som helst så kom familjen ut på bron efter en kort stund och dom skrattade gott. Då berättade även pappan i familjen att det förekommit en hel del kvälls/nattbus av ungdommar på deras tomt den sista tiden. Inte så konstigt då att han reagerade som han gjorde. Dom bjöd in oss på lite vin och tjejerna fick sig ett rejält träningspass. Nere i källaren så har den här familjen ett perfekt aktivitetsrum, med lekmatta, repstege, gymnastikringar osv. Det var jättetrevligt och totalt spontant!!!
Lördag morgon så åkte vi till Piteå hela familjen och gick i den otroligt fina shoppinggatan och då hade vi turen att snubbla in på en butik som hade total utförsäljning. Vi köpte barnkläder för 239 kr och värdet var 955. Det var helt ok! Vi åt lunch på Subway och alla åt som galningar. Wilma var nog värst och efter lunchen så suckade hon och sa att om hon skulle äta en tugga till så skulle magen spricka. Efter shoppingsvängen åkte vi till Nolia och barnmässan som hölls där under helgen. Den var inte överväldigande, men jag tror att barnen var nöjda. Vi gick på skattjakt och sedan fick dom hoppa i olika hoppborgar så dom var alldeles svettiga. När klockan var runt 14.00 då begav vi oss hemåt igen och när vi körde in på gården så anlände precis min storebror. Vi skulle ta hand om deras två barn. När vi skalat potatis så hämtade Magnus sin syster två barn också. Så till middag och kvällsfika hade vi...håll i er nu...sju barn!!!
Dom två sistnämnda har sovit över igen, eftersom deras mamma och pappa fortfarande befinner sig i Umeå i väntan på sitt tredje barns ankomst. Natten var ganska orolig, men det gick ändå hyffsat. Nu är dom ute och leker och när jag tittade ut för en stund sedan så stod dom och åt bär från vinbärsbusken. Ahh, sluta! Jag gick in och hämtade mandariner och när jag tittade ut igen (dvs 6 sekunder senare). Jodå, där stod dom igen och glufsade. Hur kort minne får man ha egentligen. Nu blev det ialla fall mera intressant med mandarin. Sedan har dom blåst såpbubblor i flygande fläng. Kram på er!

Biblioteket

Hej hopp! Idag så besökte jag biblioteket på egen hand för fösta gången på flera år. Det var riktigt mysigt, men jag blev riktigt irriterad på mig själv när jag av gammal vana styrde stegen mot barnavdelningen. Jag tog mig i kragen och siktade istället in mig på datahyllan där jag lånade en bok om Adobe Flash. Sedan så lånade jag några böcker om inredning, för jag vill hitta en tilltalande stil och färgsättning till hallen. Jag har smått panik, vill så gärna få det färdigt!!! Sedan är det hög tid för er att köpa jultidningar av Wilma ;) Vi skickar in beställningen inom kort! Fattar ni att dom börjar ställa fram julsaker för fullt här i stan. Jag får ångest, av många anledningar. Sedan börjar jag tänka på att vi verkligen borde köpa brandsläckare med skum, brandstege (repstege) och annan säkerhetsutrustning. Men ärligt, det handlar om rätt så mycket pengar!!! Jag tror vi helt enkelt får strunta i ljusen istället. Förresten, hur äckligt är det inte med gubben som mördat Carolina? Jag får kalla kårar och önskar att vi i Sverige hade hårdare straff än vad vi har idag. Sedan läste jag om Joseph Fritzl som våldtagit och hållit sin dotter till fånga i 24 år. Han har tydligen fått sitt straff nu. Gissa vad, det är ju helt befängt. Han fick endast 15 år. Jag hoppas att han dör i fängelset, eller att någon hjälper honom på traven!!! Fy så äckligt och idiotiskt!

En vädjan

Jag var ute och promenerade igår. Då såg jag att det är många husägare som passar på att nyttja erbjudandet att ställa ut grovsopor för avhämtning. Jag blev förskräckt över att se hur mycket saker som kastades som mycket väl kunde användas i andra hand. Varför inte lämna in den babypulka, hyllor, koppar, tallrikar m.m. till Myrornas eller liknande. Alla vet hur mycket vi överkonsumerar idag, så varför inte göra en god gärning istället??? Snälla, lämna in era dugliga saker till secondhand affärerna istället!!! Eller varför inte gå ihop några stycken och sälja på loppis. Pengarna kanske räcker till en god middag tillsammans på kvällen!

Kram på er

Mika är en riktigt badanka

Då vill ju lillasyster ha likadant!!!

Wilma påväg till kalas hos en killkompis!

Härligt!

Vi sitter och äter godis trots att det bara är torsdag, då är det nästan extra gott.

Så egoistiskt

Läste nu på aftonbladet.se att en kvinna som heter Anna Ekelund har valt bort diverse tester i hopp om att få ett downs syndrom barn. Jag blir bestört och min första tanke var att hon måste vara världens största egoist. Hur kan man önska ett barn att i evighet dömas till ett sjukdomsliknande tillstånd. Jag blir alldeles kall när jag tänker på vad den här kvinnan skulle göra med det här barnet. Bara handlingen att låta sig intervjuas i en tidning, vad blir hennes nästa steg då? Om vi leker med tanken att hon om ett år har lyckats, ska hon göra barnet till en vandrande reklampelare där hon åker runt och visar upp den stackars individen då? Titta vad bra! Här är ett barn som är dömt att leva utanför, med känslan att vara annorlunda, men jag älskar henne. Titta bara! Titta så duktig hon är! Allt för att stoltsera ett exempel. Nä, det är orimligt att hon är lämplig som förälder. Jag vill ha ett friskt barn som jag kan älska! Skulle jag få ett barn som är handikappat så skulle det göra ont i hjärtat, för barnets skull!!! Men självklart så skulle jag inte älska det mindre, men mammahjärtat skulle utan tvekan oroa sig ännu mer? Anna Ekelund är egoistisk, jag kan inte se det på något annat vis. Sedan skriver Aftonbladet att Anna Ekelund säger sig bli alldeles salig när hon ser ett barn med downs syndrom. Trist för henne. Jag blir salig varje gång jag ser ett BARN och speciellt om jag får kontakt på något sätt. Sedan är reaktionerna hos dessa barns föräldrar lika enade som AIK-klacken. Det riktigt skiner av stolthet och glädje i deras ögon. Jag erkänner dock att ifall jag möter ett barn med någon form av avvikelse så reagerar jag enformigt. Jag är rädd för föräldrarnas reaktion och att jag upplevs som onödigt snäll, en vänlig samarit och att jag lägger mig i något som jag inte har något med att göra! Mitt hopp till världen är ändå! Alla barn är välkomna, inte konstiga föräldrar. Anna påpekar också att hon har känt sig provocerad när föräldrar som väntar barn har sagt att "det spelar ingen roll, bara barnet är friskt". Jo, men vad är det för konstigt med det? Vi älskar väl inte barnen mindre för det, om det nu skulle födas med någon form av sjukdom eller tillstånd som ds kallas. Sedan blir jag ledsen när jag läser att vi som har friska barn avlar fram dom efter en måttstock som hon kallar "lyckade barn". Jag vill inte ha ett lyckat barn, utan ett lyckligt barn. Ett barn som känner att hon duger till någonting. Som kan läsa en bok för lillasyster, handla lördagsgodis själv, eller skriva ett hemligt kärleksbrev. Ett barn som har chansen att lära sig något varje dag och lära sig förstå att livet inte alltid är lika lyckat. Motgångar hör till livets väg och på den vägen kan man möta barn, vuxna och gamla människor som har andra förutsättningar än vad man själv har. Jag vill ha ett barn som har val i livet, som har förutsättningarna att lyckas med egentligen vad som helst. Ett barn som lär sig att ge och ta och som har ett stort hjärta och vet vad det ska användas till. Sedan kanske inte jag heller är en perfekt mamma, men jag önskar mina barn lycka och jag anser inte att dom är misslyckade ifall dom har fel på prov, har kläder från myrornas eller inte kan uttala ordet nationalencyklopedin. Bara jag vet att dom har försökt och gjort sitt bästa! Kanske lätt att säga när jag själv har tre friska barn. Sedan så kanske hon ändå har rätt i vissa kommentarer, men själva kärnan är inte rätt...

Lång dag

Ja, det kanske inte är så konstigt att jag är trött eftersom jag delade säng med en virvelvind i natt. Vi hade ju som jag skrev tidigare två extra barn hos oss. Den yngre förmågan hade en tendens att ständigt förflytta sig vertikalt, hosiontalt och ta mig tusan om hon inte hade rumpan i vädret vid något tillfälle. Saken var den att jag var för trött för att säkra hennes framfart, genom att "bulla upp" och barrikera runt sängen. Så därför ägnade jag hela natten till att halvt medvetslöst jaga henne runt, över tre andra barn som verkade lyckligt ovetandes. Av dom övriga söta tingen, så skulle en kissa två gånger, en gosa i mitt hår och den äldsta gör sådana manövrar att hon lätt skulle platsa på vm-mattan i brottning. Jag var i det närmaste levande död på morgonen och när jag så vacklade in på jobbet så trodde jag att tio koppar kaffe skulle göra susen. Nä, jag blev konstigt nog dålig i magen, fick kaffedarr´n och fick kanske lite dubbelseende. Piggare blev jag inte och på eftermiddagen så var jag så uttråkad, så frustrerad och hade svårt att focusera på något annat än klockan. Den j-veln gick så sakta att jag trodde den hånade mig, sekund efter sekund. Tjopp, så var klockan hemdax. Vad skönt att då lämna arbetet, sätta sig i en bil som är mindre än tre äpplen höga och hopkrupen köra med hjärtat i halsgropen ända hem. Jag måste säga att mammas renault 5 känns en aningens instabil. För att starta den måste jag chocka järnet, stampa på gasen järnet och sedan vrida på startnyckeln...samtidigt. Vridningslåset, som för övrigt tjärvar gör inte saken lättare. Skutt, jag var igång och då får man varva utav bara den för att kunna backa en två meter, svänga ut från parkeringen och vid varje rödljus liksom jucka på stället för att inte bilen ska stanna. Över åttio knyck så vobblar den allvarligt över vägen, vilken tur då att E4 är tvåfilig efter rondellen vid Statoil norr. Till min förtjusning märker jag dock var knappen till vindrutetorkaren till bakrutan sitter. Synd bara att jag upptäcker det ungefär nio timmar senare än när jag verkligen behövde den. Jag guppar in på gräsmattan (den ryms mellan våra träd på framsidan tomten) och går in med ett leende på läpparna. Ahh, hem ljuva hem. Så skönt att lyssna till fem barns glada tjo och fjäderlätta fötter. Så stillsamt dom leker, nä, jag skämtar bara. Det var i det närmaste hysteriskt liv här hemma och jag kände mig ändå cool lugn. Nu ska jag däremot stupa isäng och sova tills Mika vaknar om ganska precis 1 timma och 14 minuter. Kram på er! Och nej, jag har inte fått erbjudande om jobb, än! Justering...nu är det 1 timma och sju minuter kvar...

Många barn

Ikväll har vi fem barn under vårt beskydd. Fyra delar säng i barnen sovrum och Mika ligger i vanlig ordning i spjälsängen. Att vi fått två barn till beror på att föräldrarna tagit en tur till Umeå och vi hoppas det blir en positiv upplevelse. Vi tänker på dom hela tiden. Jag berättar mera sedan!

I övrigt så söker jag lite jobb och försöker hålla mig ajour på arbetsmarknaden. Sedan så kanske vi ska få vara hundvakt till en nakenhund som är jättelurivg. Hunden heter Sven och är lite drygt två månader (tror jag). Svens matte ska åka utomlands i en månad och det skulle vara så mysigt att få rå om en liten plutt i några veckor. Så om den inte säljs innan dom åker i mitten på november så får han kanske komma och bo hos oss en liten tid. I ett första steg så kommer tjejen som är ägare att besöka oss och godkänna oss som fosterfamilj, och det känns så himla kul! Så håll tummarna! Ja, självklart så hoppas vi ju att dom hittar en beständig familj åt den lilla sötnosen, men lite hoppas jag ju ändå! I övrigt då? Jo, mamma är äntligen här och hälsar på igen. Hon har varit så himla dålig i ryggen och därför varit hemmavid en hel del. Hon ser pigg ut och det känns skönt! I lördags så åkte Magnus på hockey och då fick jag besök av min bästa kompis och hennes dotter. Gissa om vi kacklade. Hela tiden och jag tror att barnen inte orkade sitta hos oss bara för att vi var så inne i våra samtal som varierade mellan himmel och jord. Svamp i underlivet var ett populärt ämne...haha. Det är en kompis till oss som råkat ut för detta...jo, det är sant. Det är inte någon av oss två!!! Skämt och sido. Nu ska jag fika och därmed basta!

En kille som växer så det knakar!

Mikas kusinbarn Alex hälsade på och han är nästan på dagen fyra månader yngre än Mika. Det är svårt att tro när man ser den här bilden.

Från ett mail jag fick idag!

Till alla barn som överlevde 30-, 40-, 50-, 60-, 70- och 80 – talet!


Först så överlevde vi att födas av mammor som rökte och drack under graviditeten.
De tog magnecyl och alla möjliga läkemedel samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagda på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.
Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!!
För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte man bil (med rökande föräldrar) utan barnstol, bilkudde, säkerhetsbälte eller airbag.
Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska.
Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta.
Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i filen.

Inte blev vi överviktiga för det!
För att: VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!!

Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända.
Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!!
I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna. J

Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.

Vi hade inga Playstation, Nintendo, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV:n,
inget surroundljud, CD-spelare, inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN
Vi hade VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS!!

Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder!!
Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.

Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord och inte fortsatte maskarna att leva i magen!!
Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det
inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem.
Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen,

OTROLIGT ELLER HUR!!??

Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte.
Dom var faktiskt lagens högra arm!!

Denna generation har faktiskt fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin.
Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya ideèr.
Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!

Nygammal soffa

Igår så köpte vi en ny soffa och fåtölj samt fotpall från blocket. Det är en Tomelilla från Ikea och det känns verkligen skönt att vi ryms framför tv:n nu. Jag tänkte att jag skulle bjuda på en liten fräckis såhär på torsdagskvällen.

Killen och tjejen låg i sängen inför natten och killen knackar sin tjej på axeln och frågar:
-Ska vi ha sex?
Tjejen svarar:
-Nä, jag ska till gynekologen imorgon och då vill jag vara någorlunda fräsch. Sov nu!
Killen ligger tyst en stund och sedan sträcker han sig över sängen och knackar återigen sin tjej på axeln innan han frågar:
-Du ska väl inte till tandläkaren imorgon också?

He he...

Lite barnsnack:

-joojojooj! Så säger Mika när hon vill ha något, och oftast vet hon inte VAD hon vill ha!

Vi satt i bilen och försökte få Stella att ljuda till ord som började på kj. Vi sa ord och hon försökte härma oss. Det var ord som kjol, köttbullar, kiosk osv...
Stella skulle sedan visa oss att hon förstod och sade således:
-Klänning!
Jo tack, då kom jag ihåg varför jag inte blev lärare.
I förrgår gick jag hem från Ica Maxi med Wilma och det hade hunnit bli alldeles mörkt på himlen. Jag berättade om planeterna som hör till vårt solsystem och när jag sa att mars var en röd planet så svarade hon:
-Jo mamma, jag vet (säkert) och den är nog gjord av lava!
Inte så dåligt gissat!!!

Sedan måste jag berätta lite snusk igen!
En kille på jobbet (som jag snart inte jobbar på längre...om ni minns) berättade att han har en kompis som bor i en hus med tre separata lägenheter. I lägenheterna på övervåningen bor en tjej i varje lägenhet. Så en morgon när killen som bor på nedervåningen kommer ut på gården så har fåglar varit och dragit ut soporna ur tunnan. Han börjar plocka upp skräpet och upptäcker till sin stora förvåning en kondom med ett lite udda innehåll. Är ni nyfikna nu? Jo, den innehöll en morot. Killen hade genast riktat blicken upp mot övervåningen och funderat både en och två gånger vem den skyldiga kunde vara! Gissa om jag skrattade när han berättade och han skrattade när jag plötsligt lite halvallvarligt frågade:
-Hon borde faktiskt ha sopsorterat!

Tjejfest

Fredagen den 3 oktober är ett datum som jag har sett fram emot länge. Vi hade tjejfest och det var verkligen trevligt. Jag tog med en pastasallad som jag förberett här hemma. Vi lekte en lek som går ut på att man ska sjunga en sång med den artist eller grupp som går att läsa på en lapp. Papperslappen hålls i sin tur upp i luften bakom tävlingsdeltagarna. Gissa om man får hjärnsläpp! Vi gick sedan på en club som just igår hade åldergräns på 27 år. Även här hade vi riktigt trevligt. Så här i efterhand så kanske jag inte borde ha hängt i baren så ivrigt som jag gjorde. Kände mig en aningens seg idag. Nu är jag så trött att jag skulle kunna gå i säng för kvällen och klockan är endast 19.20. Jag gick från jobbet före lunch igår och så körde jag in till Arbetsförmedligen. North Kingdom hade en kille där som informerade om media/reklambranchen och även om det egna framgångsrika företaget. Det var otroligt intressant och jag känner ju till i stort sett alla företag som ingår i det nätverk som är så unikt för Skellefteå. Här ingår företag som Krux & CO och Popcore. Jag vill jobba för något av dessa företag, men har inte på långa vägar rätta kunskaperna. Så trist, det verkar hur kul som helst. Och säg nu inte att går att börja skola igen, jo, gärna. Men tyvärr verkar det som om utbildningarna är borttagna här i Skellefteå. Nä, nu måste jag gå och förbereda mig för tv-tittande eller liknande. Kram på er