Spionage

Hej igen!

Nu har det passerat några dagar och jag har inte förmått mig att skriva en enda rad i bloggen. Men nu tänkte jag att jag skulle ta chansen och berätta om vårt fula trick igår. Det var visning på ett hus alldeles i närheten, av samma modell som vårt. Därför gick vi helt ogenerade dit och ville ta in lite idéer, men samtidigt slå oss för bröstet då vårt hus är mycket finare. Väl där, så kändes det oförskämt att bara knalla in utan någon egentlig orsak, så vi ljög. Vi sa att vi tittade på huset till några vänner. Fy, jag skäms och mäklaren var så trevlig och tillmötesgående. Men det var värt det. Vi fick lite nya uppslag som kan tänkas genomföras någon gång i framtiden. Sedan så tvättade jag babykläder igår och då fick jag skämmas ännu mer. I en av lådorna hittade jag nämligen en jättefin åkpåse som samtidigt är som en overall. Den har min talangfulla storasyster sytt och jag hade för mig att jag lämnat tillbaks den för länge sedan. Jag ringde och berättade, men hon lät mera lättad än arg att den kommit till rätta igen. Fy, så pinsamt. Jag avskyr när jag inte kommer ihåg saker. Ja, annars då? Jo, igår kväll så ringde en kvinna och hon, tillsammans med sin sambo, ska nog titta på husvagnen idag. Snälla, håll tummarna att dom köper den. Jag hoppas verkligen.

Stella sov så himla dåligt i natt, och Tina, vår lovely babysitter, hade vandrat omkring med henne i sina armar. Jag var upp till henne två gånger och hörde henne gråta några gånger efter det också. Hon är så orolig på natten just nu. Så när jag lämnade henne på dagis, var hon rätt så hålögd. Det är tur att hon får sova på dagen. Kram på er.

Ulla, om du läser detta, så har jag hälsat mamma så mycket. Sköt om dig! Sedan har jag funderat över vad din yngre förmåga har för sig nu för tiden. Skriv gärna och berätta.

Snygg gångstil

Jag hämtade barnen med vagn idag och det är i normala fall inte så långt att gå. Men av någon anledning så kändes det extra besvärligt idag. Magnus ringde när jag närmade mig förskolan och han kommenterade vårt samtal med:
-Men vad du flåsar.
Tack tänkte jag och pustade vidare. Min kompis Lotta ringde också och satt i bilen påväg till flygplatsen i Luleå. Hon skulle åka ner till Malmö och bad mig vänta med förlossning till om en dryg vecka ungefär. Jag vet inte om jag riktigt vill lova något, för just nu känns det som om det vore trevligt att få någon vecka tidigt! Trots att babykläderna inte är tvättade eller genomgågna. Men det finns ju affärer, eller hur:). Läste på min kusins blogg idag och fick mig några goda skratt i min ensamhet. Jag kände så väl igen mig i de situationer där man pratar först och tänker sedan. Fy, det är så himla onödigt ibland. Jag måste fundera ut några exempel och berätta för er.

Kram på er!

Söndag och svensk framgång

Jag vet inte vad det är, men när svenska elitidrottsmän och kvinnor gör stora framsteg i karriären, ja, då blir jag också hjärtans glad. Carolina som tog sitt efterlängtade Europarekord idag och vi hejjade allt vad vi orkade. Mellan hennes olika grenar, så försökte vi dock göra lite nytta här hemma också. Magnus målade fönster och jag (med en del hjälp av tjejerna) städade ur husvagnen och nu är den ute på Blocket. Jag hoppas verkligen att vi får sälja den. Känner dock ett sting av avundsjuka, när jag tänker på dom som blir dom lyckliga ägarna till vår kära Sprite Major. Den är inte ny, den är inte stor, men den är full av charm och mysfaktorn är enorm. Wilma tycker nog inte att vi borde sälja den ändå, vi har så många fina minnen i vår lilla pärla.

Imorgon blir det premiär för Wilma på förskolan. Stora tjejen, som är så positiv och framåt. Vattkopporna har torkat och vi har nyduschade barn som sitter och gosar med pappa i soffan. Jag tror dom sitter och tittar på cirkus. Kram på er.

Godingen

Min goa söta systerdotter

Hej igen! Läste kommentarerna kring dagens bloggning och såg till min förskräckelse att min söta systerdotter kände sig lite utanför. Usch och fy, det är ju helt hennes förtjänst att den här bloggen existerar. Så nu nämner jag henne ordentligt, så att det inte blir några missföstånd i framtiden! Tack förresten lilla gumman, för att du hjälpte mig med hur jag kan länka din och andra personers bloggar via min. Jag har inte tagit tag i detta ännu, men jag ska göra det inom kort. Hoppas renoveringen går bra och att ni låter oss plaska runt i badet när vi kommer och sover över!!! Det är bara bebbe och inbjudan som saknas ;) . Skämt och sido. Kram på dig och pussa på barnen och ge din andra hälft en nyp på stjärten från mig. Ha ha.

Lördag och regn

Typitt, som Stella uttrycker det! Är det verkligen nödvändigt med regn idag. Magnus som var laddad för föstermålning. På morgonen så kom Stella svävande i Magnus armar och gumpade ner i sängen mellan oss. När han sedan lekte tittut med henne, så skrek hon till av förtjusning och bebben i magen fick en mindre hjärtinfarkt. Jag däremot fick en rejält kännbar spark klockrent i revbenstrakten. Aj aj, det är inte skönt när det händer. Sedan så fikade vi och Tina "our lovely teenage babysitter :) " som är så lättväckt, sov lungt vidare. Sedan var det dax att slå på tv:n och titta på repriserna från nattens vm-sändningar. Nähä, det hade inte börjat ännu. Datorn då? Jodå, vad surt att jag inte gick upp klockan 03,00 och 04,20 och tittade på Carro. Bestämde mig för att vänta på repriserna efter 08,15 och skriva på bloggen istället. Gissa om jag blev glad och lite generad, när jag såg att min kusin och Ulla hade skrivit inlägg i bloggen. Det är ju hur kul som helst. Längtar tills jag får berätta för min mamma, så hon kanske också blir sugen på att börja blogga. Det skulle vara intressant. Kram på er!

Prinsessor i vardagen

Till sång och dans av två små pyjamasprydda prinsessor, tänkte jag skriva några rader i bloggen. Med kronor och trollspön skuttar dom omkring här bakom mig och dessa två "sessor" verkar ha infört en ny dans. Den borde kanske heta något i form av hälkrossen eller golvgrop. Men gulliga är dom i alla fall. Stella vaknade sin vana trogen strax efter klockan sex, så jag var lagom pigg. De fick sitta och titta på tv en stund och sedan var det full fart. Wilma fick dock fixa fika själv. Dom måste väl lära sig någon gång, de små liven. Sitter och funderar om inte en dörr till lekrummet vore en idé ändå. Det skulle eventuellt ge lite utrymme för egna tankar och funderingar för en stund. Som det är nu, så har jag grova koncentreringssvårigheter och Stella har svårt att inte springa efter mig, direkt hon ser att jag passerar. Båda tjejerna sover otroligt dåligt nu också. Wilma har kommit till vår säng flera nätter och vi har låtit henne göra det, eftersom hon inte varit så pigg. Stella däremot ligger kvar i sin säng, men som det verkar drömmer hon mycket nu och är otroligt lättuppjagad. Hon blir ordentligt uppskrämd av minsta sak, och härom kvällen så var hon riktigt rädd för lejonen. Arma barn. Det är inte så lätt att förklara för henne att något lejon knappast kommer att smyga in till henne om natten och bita henne i tåna. Måste nog in med en lampa till i deras rum? Kanske labanlampan vore något, men då måste vi ha en svagare glödlampa. Kram på er.

Vattkoppor

Stackars Wilma. Hon börjar bli rejält prickig nu och har fått koppor på de mest besvärliga ställen. Hon har egentligen skolstart idag, men det är så klart inte aktuellt för henne. Hon tar det dock med ro, och svarade:
- Men jag hinner ju gå skola.
Så det var inget mer med det. Stella då? Jo, hon börjar mer och mer bli en liten Wilma två. Igår bytte hon byxor fyra gånger och när hon får göra det själv, ja, då är hon så duktig så. Frågar jag sedan om hon kan prova sina vinterkläder (i inventeringssyfte), då är det tvärstopp. Ha ha men det är ok. Det är ju inte vinter ännu. Jag blev klar med Stellas garderob igår ialla fall. Skönt. Det blev en rejäl utrensning, då även hon har vuxit en hel del över sommaren. Tänk om det blir en liten kille, den lilla aktiva varelsen i min mage. Då är det inte många kläder i vår ägo som funkar. Det blir nog klänning på honom ändå! Jag har ju hört att flera klädeskedjor ska skippa könsindelningen bland sitt sortiment. Trend? Ja, kanske, men jag vet inte om det är mera fjantigt än ett framsteg. Är det något fel i att vilja vara tjej om jag är det? Utan att för den skull vara feminist eller provocerande?
Idag är jag gräsänkling också. Via SMS förklarade han sedan att han "råkat" ta med sig mitt Visakort. Ja, ska det bli någon mysig hemmakväll med mamma, så krävs det att jag dammsuger alla skåp efter lite småpengar. Hmm, känner mig lurad på något sätt.
Usch, jag vet inte vad jag ska börja med. Jag är så trött och orkeslös. Vill ändå ta tag i något och det är så mycket som måste göras. Så var börjar man? Jag kanske avslutar vinterkläderna med Stella först ändå? Jag kan försöka med samma strategi som igår, för då fick hon prova kläder framför barnkanalen och vipps så gick det som på räls. Kram på er.

Vattengympa

Hade vattengympa igår och det är lika avkopplande som det är jobbigt. Det känns rätt så konstigt faktiskt. När man sedan är klar och ska kliva upp ur vattnet, så säger kroppen att den väger ett ton ungefär. Den känslan är lika påtaglig varje gång och lika häpnadsväckande. Just igår var det ändå motigt att åka dit. Jag var så trött och övervägde en stund att avboka alltihop, men jag vet ju hur tillfreds jag är efteråt. Plus att jag alltid ser fram emot min frukt som jag brukar sluka i bilen på väg hem. Nu blev det inte så igår. Jag hade med mig ett smarrigt grönt äpple, men så när jag kom ut ur byggnaden, så stod två tjejer ur vår grupp utanför. Dom hoppades att jag hade bil och kunde skjutsa dem till stan och det gick ju bra. Men jag glömde äpplet, suck. Det låg och skrek i bagaget. Väl hemma blev det mjölk och flingor istället och det gick väl an, men rutiner är till för att hållas. Speciellt för arma gravida mammor! Jisses, det är ju snart dax och inget känns speciellt förberett. Jag har börjat på projektet att städa ur Stellas garderob från för små kläder och det är ett stort åtagande. För sedan ska lådan med kläder i storlek 98-104 in och det blir spännande. Stella ligger på storlek 92-98 nu och klivet till 104 är lite väl stort. Sedan var det ju det här med att få henne att prova byxor, för dom kan vara lite svårbedömda. Hon är inte direkt överförtjust över att hjälpa till. Jag ska göra ett nytt försök idag, så håll tummarna. Just nu tultar hon omkring i sitt uråldriga nattlinne, som jag hade när jag var liten. Wilma den stackarn ligger och försöker övervinna alla vattkoppor som vi upptäckte igår. Stackarn! Ja, sen så var det ju babykläderna. Ska man börja med att tvätta upp alla neutrala kläder och lämna speciellt tjejiga och killiga kläder till sist? Eller ska man tvätta alla för att vara på den säkra sidan?! Jag menar, gör det verkligen något om pojkstackarn har en blå klänning på sig en dag på stan. När Wilma var riktigt liten, så spelade det nästan ingen roll om hon var sockersöt i rosa och vit spets, folk trodde ändå att det var en liten pojke. Nåväl, det tål att funderas på. Hur som helst måste kartongerna in, då kanske lösningen kommer av sig självt! Kram på er!

Hemma och risig

Åkte på jobbet som vanligt och efter fikat kändes det som om musten totalt rann ur mig. Jag hoppades att det verkligen bara var tillfälligt, men efter ett tag fick Magnus skjutsa hem mig och jag stöp i säng. Jag sov mellan 9,30 och 14,00 och när jag vaknade så var jag ändå konstig. Hoppas bara att bebben mår bra. Jag gick upp och försökte ta mig för något, men utan några större framsteg. Läste posten och sedan satt jag som i ett vakum på en stol och försökte samla tankarna. Nu efter middagen så känns det lite bättre, men jag är helt slut i kroppen.

Vi har två modiga och otroligt gulliga tjejer. Wilma trivs som fisken i vattnet på fritids och det känns verkligen skönt för ett mammahjärta. Varje dag som Magnus eller jag har hämtat henne så har hon velat stanna längre. Är inte det ett gott tecken så vet jag inte. Sedan så hade Stella tid hos tandläkaren idag och hon är så tuff. Hon gapade och tandläkaren fick räkna hennes tänder och sen så upptäcktes det att fyra större tänder är på väg. Kanske inte så konstig att hon sover dåligt för närvarande.

Emmy i Dalarna skickade ett brev med lite saker som hon hittat när hon städat vinden. Två böcker, två små kort som man kan hänga i taket och så ett kort där hon skrivit några gulliga rader till tjejerna. Hon är verkligen kanon den bruden. Stella går omkring och läser en av böckerna och jag har inte riktigt kommit in i handlingen ännu. Det låter ungefär såhär:
Ojdå, neja nå. Sen så komme inte ja. En å två stoja stajka. Osv...haha...ja, det är en sångbok tror jag.

Pratade med min syster Maggi idag och hon har fullt sjå med sina fyra katter. Garbo, henne hämtade Tyra och jag utanför Byske för snart två år sedan. Sedan så är det Nimbus. En snygg vit katt som numera är pappa (Garbo är mamman) till Ramses och Julia. Ramses är sin pappa uppidagen förutom en svart fläck mitt på huvudet. Han är något av en filosof som reagerar mer på teckenspråk än tal. Han sitter, som min syster beskriver det, helst under sin korkek och luktar på blommorna. Åja, han kan få sina tuppjuck ibland också. Då racar han järnet genom lägenheten. Fyra katter, ja, jag undrar om inte tre barn blir lättare ändå. Måste fundera på det en stund.

Vecka 33

Sitter här och pustar ut efter ännu en halvhektisk kväll. Magnus har målat fönster och jag har försökt kontrollera två övertrötta barn, som helst av allt vill vara vakna. Min mage bara växer och växer. Kliar på den gör det också och bompar på nästan hela tiden, men kanske mest när jag vill vila eller sitter hopsjunken i förarsätet på bilen. Tänk vad ett säkerhetsbälte kan kännas kvävande. Men säkerhet går före i detta fallet.