Prinesskalas

På väg till balen...

Wilma var bjuden på födelsedagskalas i söndags och det var prinsess och prinstema. Jag tyckte att jag hade koll på läget, men när det var en timma kvar tills dess hon skulle vara där och vi hade oätit lunch och så vidare. Ja, då fick jag lite bråttom. Wilma hoppade in i duschen och fick det stora och ovanliga ansvaret att tvätta håret och balsamera det utan övervakning av någon av oss vuxna. När hon kom ner igen så var håret längst fram kruttorrt och jag utbrister:

-Men Wilma, du har ju inte duschat hela håret.

-Vaddå? Hur vet du det?

-Du är ju alldeles torr framme vid ansiktet.

Wilma funderar en hundradels sekund och svarar:

-Jag torkade väldigt fort med handduken där och ganska länge.

Ha ha, nog är jag lättlurad, men det finns gränser. Hur som helst. Magnus hjälpte henne att skölja ur ordentligt och jag tog över när hon som en dränkt kattunge landade på toagolvet. In i lekrummet och en djupdykning i garderoben på jakt efter klänning, strumpbyxor och till min stora irritation så hittade jag inte hennes rosa klänning så det fick bli en gul. En riktig prinsessklänning som hon fått av mormor Tyra. Ja, det var ju bra och vita strumpbyxor hittade jag också. Men håret då. Det fick bli en ljusmanchett och två hårspännen och så fick hon låna örhängen och halsband av mig. Prick 13.00 lämnade vi huset och 13.03 entrade hon kalaset med högt huvud och det enda jag som stolt mamma kunde anmärka på var hennes lösa tänder som pekade åt alla håll. Är det bara jag som ser prinsessämne i henne...*ler*.

Kram på er...

Lösa tänder, nya tänder och för många tänder

Jag tror att det var den 23 april som Mikas andra tand såg munhålan för första gången. Dagen innan så hade Wilma tid hos tandläkaren pga sina lösa tänder. Vi ville bara försäkra oss om att hennes nya tänder (som redan tittar fram innan för mjölktänderna) inte innebar några problem. Tandläkaren berättade att detta fenomen var vanligt och att mjölktänderna skulle lossna av sig själva och att tungan kommer att trycka dom nya tänderna framåt. Så imorse så bad jag Wilma sitta hos Mika under tiden som jag gjorde frukost. Plötsligt säger Wilma:
-Tanden lossna!
Så var det med det...så nu hoppas vi att tandfén har tid att titta förbi inatt...

Kram på er

Hårt klimat bland unga idag?

Jag var med om något obehagligt idag. Det hände när jag stod utanför Wilmas klassrum och väntade på att hon skulle klä på sig. Vi befann oss utomhus och sex-sju killar i 10-12 års åldern triggade varandra att jaga några killar i Wilmas ålder och något äldre. När dessa yngre killar sprang in, så blev "jägarna" tydligen understimulerade och började slå knytnävsslag mot ett plåtskydd över en stupränna. De skulle överträffa varandra och slog därför hårdare och hårdare. Stella blev orolig och jag kände att om detta inte slutar kommer det att kulminera i att dom gör illa sig själva eller någon annan. Därför sa jag till i ganska lugnt röstläge. De tittade åt mitt håll, men efter ett ögonblick så fortsatte dom. Då blev jag upprörd för jag såg att Stella tillsammans med betydligt större barn blev rädda. Jag gick helt sonika fram till dessa unga killar och sa ifrån på skarpen att dom skulle sluta för det var barn som blev rädda. Jaha sa en kille:
-Är det ni som blir rädda?
Han tittade på några jämnåriga till Wilma.
-Nä, svarade jag. Det är min dotter på två år och en ännu yngre tjej som inte uppskattar eran lek. Så var vänlig att sluta nu och hitta på en roligare lek. Ni ska väl vara föredömmen till dessa yngre förmågor.
En kille utbrister:
-Vi kan dansa.
Den kille som verkar vara ledaren blir lite ofocuserad och börjar gå åt och fram och sedan säger han,...:
-Jo, vi slutar, självklart.
Han flackar okontrollerat med blicken och sedan likt f-bannat går han fram och slår på plåten än en gång.
Vid det här laget är jag så upprörd och arg och faktiskt rädd att jag blir förbannad och då blir jag grinfärdig. Men dom går från skolgården i alla fall och till min stora fasa ser jag en av Wilmas gulliga klasskompisar (sex år) följa med sällskapet. Jag får ont i magen när jag tänker på det, för han är alltid så gullig och hälsar på Stella när vi väntar på Wilma. Nu känner jag bestörtning över situationen. Jag känner mig rädd, och tänk om någon ger sig på Wilma för att typ hämnas. Jag överväger att ta upp detta på skolan imorgon, men är samtidigt rädd för dom "vuxnas" reaktioner och som jag skrev innan, Wilmas och mina två andra barns säkerhet. När jag började gå från skolgården så kom en tjej från kanske trean fram till mig också och sa:
-Jag vill bara säga att dom faktiskt slog en kille ur min klass för en liten stund sedan.
Men vad i...var finns det rastvakter och hur kan dom få hålla på så här...nä, jag blir skitorolig.

Hör gärna av er med tips, via mail eller via telefon ni som kan det...

Kram på er.

Fångad av en stormvind

Såhär blåsigt var det på Teknikens hus i Luleå.

ICA MAXI SKELLEFTEÅ

I lördags åkte jag och handlade på Ica Maxi och jag använder mig av självscanning. Vid kassan så blev det avstämning och precis i samma ögonblick så vaknar Mika och är superledsen. När alla varor passerat kassörskan så säger hon att hon "scannat" av två varor mer än vad jag hade gjort. Jaha, svarade jag och förklarade att jag inte kunde komma på vad det skulle vara. Jag sa:
-Du får väl slå ut kvittot och kolla.
När hon gjorde det så upptäckte hon att hon hade tagit betalt för plockgodis och potatis två gånger, så felet var inte mitt. Ok, jag ville bara därifrån eftersom Mika var hysterisk vid det här laget. När jag kommit hem så ringde dom från Maxi efter ungefär en timma. Jag blev meddelad att jag skulle få tillbaks pengar i förbutiken nästa gång jag kom dit. Efter samtalet kollade jag en extra gång på kvittot och jodå, det hade inte dragits en rabatt på blöjor på 50 kronor heller. Jag ringde upp telefonnummret som jag hade registrerat som inkommande på mobilen. Kvinnan som svarade kände till problemet med avstämningen och skulle kolla i kassan om hon hittade min kupong med mitt namn på. Jodå, visst gjorde hon det. Så det skulle jag också ordna när jag hämtade mina pengar som dom var skyldiga mig.

Så igår åkte jag och handlade på egen hand, just för att fixa till detta och få en liten stund på egen hand. Jag gick direkt till förbutiken och tjejen hade nog blivit informerad om att jag skulle komma förbi. Jag fick tillbaks pengar och hon skulle kolla om jag blivit uppflyttad på självscanningslistan. Det är nämligen så att som självscanningskund så kan du avancera från nivå 1 till nivå 5 och om du kommer högst upp så blir det färre avstämningar. När jag hade handlat klart och kom till kassan, så blev det än en gång avstämning. Jag frågade tjejen i kassan om hon kunde kolla vilken nivå jag låg på. Hon svarade ja och gick till förbutiken för att kolla detta. Jag blev faktistk inte det minsta förvånad då jag fick beskedet att jag låg längst ned, för minuten innan så hade även denna tjej scannant in en papperspåse istället för en plastpåse, vilket i sin tur innebar "fel" för mig. Så av 73 tillfällen med självscanning, 9 avstämningar och två felaktiga (som båda gångerna var Maxis eget fel) så hamnade jag längst ner. Hon flyttade upp mig till nivå 5 igen och det var ju bra. Det som stör mig är att jag som kund straffas om jag begår något fel, men Maxi ber om ursäkt och inget annat. Varför blir inte dom "ersättningsskyldiga"? Jag tycker att jag borde ha fått ersättning av något slag! Personalen var hur som helst väldigt artiga osv, men det räcker inte riktigt! Jo, jag vet...tjörmkärring!

Hälsningar besviken kund

Festligt

Idag har varit en bra dag. På morgonen fick vi i och för sig inte mycket gjort. Stella var inte så väldigt medgörlig och jag blev på dåååligt humör. Vid 11.20 körde jag ner till affären och handlade drickyoghurt, banan och onyttigheter. Sedan åkte vi till en finfin lekpark, som i och för sig fläckvis badade i vatten. Där åt vi lättlunch och sammanstrålade med en väninna och hennes två döttrar. Därefter åkte vi hem och när Magnus kom hem från jobbet så tog vi en liten tur med cyklarna. Det är verkligen vår i luften och jag känner mig full av livskraft, även om min nacke är helt ur gängorna. Jag gjorde ett lappkast med Mika häromnatten och kände direkt att det knäckte till i nacken. Men tillbaks till dagens äventyr. Vid 15.30 började vi göra oss i ordning för att åka till jobbet på mini firmafest. Det vankades pizza och öl (för den enda snoppförsedda i vår familj). Kanske får man inte skriva snopp i sin blogg...haha. Först så minglade vi i en timma, sedan kom maten och det var jättegott. Barnen ville helst busa, så dom åt väl sådär. Överlevnadsinstinkten med inriktning på mat var som bortblåst när det kunde tänkas bli en och annan godis. Tjejerna var jätteduktiga och när vi efter middagen spelade brännboll (det är faktiskt sant) inne på produktionen och curling, så fick tjejerna faktiskt vara med. Wilma visade att hon är en superb kastare, trots sina många år mindre på jorden. Vi var hemma efter halv nio och det var två trötta tjejer som satt vid kvällsfikat. Hälsa VD:n (om någon från jobbet läser detta) att jag i alla fall röstar på Hjalmar. Han vet vad jag menar!

Hjalmar - kan härledas till ordet hjälm och till isländskans en hjälmprydd soldat. Namnsdag den 16 jan.

Ruben - är hebreiskt och kan uttydas som den väntande sonen. Namnsdag den 20 feb.

Tredje namnet kommer jag inte ihåg just nu, måste återkomma...men Hjalmar är fint tycker jag.

Vår dammsugare gick sönder igår och det är väggdammets fel, tror vi. Så idag köpte vi en ny, med extra lång räckvidd. Hela 13 meter och det känns i detta nu så otroligt nödvändigt. Alla vet ju att längden inte har någon betydelse, jo säkert?!! Ändå känns det som om 13 meter är att ta i, eller kanske betyder det att jag kan sitta i köket och dammsuga på övervåningen. Eller vad. Jag måste ta mig en funderare över det uttrycket. Räckvidd på 13 meter? Om en dammsugare har en meters slag och två meters kabel, så har jag i princip obegränsad räckvidd med den också, så länge som jag har uttag i hela huset? Eller...ja, lämna gärna åsikter om du törs.

Kram på er!

Grattis söta systerdotter Belinda

Idag fyller min äldsta systerdotter år och jag förundras över att vi en gång varit små. Det skiljer åtta år mellan oss och jag var barnvakt till henne när hon var liten tulta. Jag minns när min syster åkte in till BB och förvirringen jag kände. Jag visste ju att hon skulle få en bebis, men hade nog svårt att riktigt förstå vad det innebar. Åtta år och moster, det var grejjer det...puss på dig Beaplutt.

Porträtt av en kusin

Efter att ha låtit pennan vila i flera år, så gav jag mig ut i djupsnön med joggingskorna. Min morbror ringde och frågade om jag ville teckna av ett porträtt i present till hans son. Jag publicerar det nu, för jag vet att födelsedagsbarnet har mottagit sin present. Jag blev nöjd med tanke på hur orutinerad och tidspressad jag är, men jag ser fel som jag inte kan sätta fingret på. Jag hoppas bara att mannen på bilden blev en smula nöjd.
Kram på er

Ja må jag leva, ja må jag leva...

Grattis söta rara säger hon till sin spegelbild och ler. Hon sveper sitt långa hår över axeln, vänder sig om och seglar ut ur det stora majestätiska badrummet. Med graciösa lätta steg nära svävande, tar hon sig ner till bottenvåningen och ler mot folksamlingen i hallen. Alla ansikten är vända mot henne och förväntningen stiger. Kanske håller just dom i presenten som kommer att få kvinnan framför dem att stråla av förtjusning. Med vana händer tar hon emot en gåva efter den andra. Guldhalsband varvas med ädelstenar av högsta klass, men till allas förvåning är det något helt annat som fångar hennes fulla uppmärksamhet. Det är en liten fjäder försiktigt placerad i en ask av knutna kvistar. Kvinnan utbrister:
-Den som kan ta vara på livets små underverk är en sann vän och livsnjutare.

Tss...säkert...jag vill ha äkta vara...och troligt att jag står och ler åt min spegelbild idag. Jag såg i förbifarten min frisyr i fönsterglaset...inte snyggt...haha...nåväl...vad är väl en bal på slottet...

Kram på er...och ja, jag fyller år idag och när jag frågade Wilma så gissade hon att jag fyllde 15!!! Härliga tid!

Kram på er

Mika och mammas gogröt´n

Tänd ett ljus för Engla och hennes familj

Jag hoppas att så många som bara är möjligt tänder ett ljus ikväll. För Engla och hennes familj, för barn i allmänhet som har det svårt. Visa att du vill vara med och stoppa våldet!

Jag har tänt ett ljus ikväll och jag hoppas det brinner länge!

Kram på er

Luleåresan

Hej igen!
Nu har vi varit i Luleå och vi hade verkligen trevligt med våra vänner Linda och Robert och deras tre tjejer. Linda och jag tog minstingarna och gick en shoppingtur på stan. Under tiden så besökte Magnus, Robert och fyra småtjejer Teknikes Hus. Dom körde skogsmaskin, byggde bilar m.m. och jag tror att alla inblandade var nöjda. Magnus hade velat gå en timma själv sa han, för det var svårt att ägna någon uppmärksamhet till något annat än barnen. På vår stadstur så shoppade jag lite diverse. Jag köpte bland annat två virkade djurmobiler från Peppa och betalade ett finfint pris. Sedan så blev det en del kläder. Hittade en Fem myror solhatt till Mika. Den är så gullig, så det enda som saknas nu är solen!!! Alla som har gått med mig på shopping i andra städer än Skellefteå vet att jag kanske har världens sämsta lokalsinne. Så när Magnus bad mig komma till parkeringen där dom lämnat av oss, för att hämta bilnyckeln, då gick det inte riktigt efter planerna. Jag frågade om jag skulle gå mot vattnet och han svarade lite frustrerat:
-Gå dit vi lämnade av er, och ja, ner mot vattnet.
Jag gick och gick och hade Magnus i headsetet och han frågade om jag såg Kulturhuset. Nä, men jag såg Willys osv. Efter många om och men så förstod vi båda att jag gick åt precis motsatt håll. Ha ha. Så jag fick traska tillbaks igen. Förbi ett femtal karlar i arbetskläder som kastade lystna blickar på mig. Eller på systempåsarna jag hade i händerna. Ont i fötterna fick jag också och shoppingtarmen blev lite irriterad pga missad spenderartid. Vi staplade in på hotellet strax efter 16-tiden och vi åt lite snacks. Vid 18-tiden kände jag att jag började bli dålig. Jag mådde järven. Så till middagen åt jag Cesarsallad och fick trycka för att inte vara ofin och verka otacksam. Sedan spelade vi spel, men vid 22.30 pallade jag inte en sekund till och masade mig i säng. Att jag sedan vaknade minst 20 gånger gjorde inte söndagen bättre. Mådde verkligen inte bra. Frukosten (hotellfrukost fattar ni...) bestod av lite fil och vattenmelon. Så himla trist. Jag som sett fram emot denna frukost i flera veckor. Nåja, sånt är livet. Vi åkte till Leos lekland och spenderade några timmar där bland hundratals andra barn. Vi blev som fem år igen och svingade oss i lianer, kastade oss huvudstupa nerför livsfarliga rutchkanor och stångade oss vildsint genom hav av stora köttätande bollar. Kul hade vi och slut blev vi. Hemma i Skeå sent på eftermiddagen och då blev det tv-spel och vi var i säng tio över nio. Det har nog aldrig hänt tidigare?!! Idag har jag mailat ett företag och hoppas att de vill starta en butik här i stan och att jag får vara butiksägare. Det är nog minimal chans, men jag lever på hoppet! Håll tummarna och kram på er.

Grattis Alice

Ja må hon leva...söta Alice. Hoppas du får en fin fin kväll också!

Puss och klapp på huvudet.

Prova något nytt

Efter det att vi varit på stan och shoppat och sedan köpt woklunch på Ica Supermarket, som för övrigt var jättegod, så blev vi lite uttråkade. Därför tog vi bilen och körde ut till Myrornas och sedan så gick vi på lätta steg in i bowlinghallen. De välkomnade oss och hjälpte oss sedan med lämliga storlekar på skona och skrev in våra namn i datorn. Vi valde var sitt klot och så körde vi igång. Wilma orkade bowla på egen hand och hittade stilen med tvåhandsfattning. Jag trodde att hon skulle bryta ryggen av sig när hon svingade, men hon hade ett leende på läpparna mest hela tiden. När hon mot slutet gjorde en STRIKE så sken hon som solen själv. Stella tyckte till en början att det var roligt, men eftersom hon inte orkar bära klotet på egen hand så blev det lite trist. Hur som helst så hade vi en trevlig stund och Mika som jag placerade på golvet som en säl, tvättade flitigt deras golv med halvslemmig babysaliv.

Kram på er!

På stan i nostalgi

Vilken tur att Mika börjar ha brist på bodys i hennes storlek. Därför var det tvunget att åka in till stan och shoppa lite. Vi gick direkt in på Lindex och roffade åt oss två stackars plagg från kollektionen Fem myror är fler än fyra elefanter. Det är slutsålt i hela Sverige av vissa storlekar och jag hade turen att hitta två bodys. Helst skulle jag vilja ha klänningar till alla tre tjejer, men tyvärr. Det som retar mig är att för några månader sedan så låg jag och designade "min vana trogen" sent om natten. Då tänkte jag kontakta SVT för att ta fram kläder med Linus på linjen (finns redan upptäckte jag dagen efter) Fem myror, Teskedsgumman osv. Jag vet, det är inte lite önskedrömmande jag håller på med, men vad tusan. Sedan så hann ju någon före, eftersom jag inte fick tummen ur. Sedan så hade väl ingen lyssnat på mig heller, utan utbildning, erfarenhet och helt klart crazy idéer. En annan dröm jag har innefattar Tiger Woods, så känner ni honom kan ni ju be honom ringa mig...hehe.

Kram på er

Grattis systeryster på födelsedagen!

Min storasyster Marita fyller år idag och jag vill gratta henne en extra gång. Jag kan berätta ett minne hon har från när jag var liten. Hon vaknade av att jag satt nedanför henne på golvet och läste. Det var inget speciellt med det, för jag kunde ju inte läsa på riktigt. Trodde hon ja...hehe...
Döm om hennes förvåning när hon upptäckte att jag satt och läste högt ur hennes dagbok. Om jag fick stryk, så minns jag det då i alla fall inte.

Puss och kram

Smakupplevelser

Om jag säger att äpple blandat med mjölk smakar kräks, vad säger du då?
Någon sa något om blandning av apelsin och kaffe...men jag minns inte...hmm...har ni något ni vill varna för eller tipsa om?

Prova en rosa sur banan blandat med en svart fisk...gott...

Nu ska jag sova på saken...vi hörs imorgon. Ska till Luleå i helgen, så har ni några tips...snälla skriv och berätta...någon skitkul butik=Mariana vill veta!

Kram på er

Krya på er

Min systerdotter och hennes familj är sjuka och våra tankar går till dom just nu. Det går nästan inte tänka på något annat och vi hoppas dom blir friska rekordsnabbt. Sedan så har jag en systerdotter till som plågas av smärtor och så vidare och henne sänder vi värme och kärlek och hoppas att det lindrar. Min syster har också ont och det borde ha varit annorlunda, borde ha upptäckts tidigare och därför skickar vi styrka och mod att säga sin mening. Puss på dig storasyster.

Sen till er alla andra...kram på er...

Gårdagen

Igår klev vi upp i vanlig ordning och kämpade på morgonen med påklädning, fika och hygiengöromål innan vi stressade iväg till skolan. Väl hemma förklarade Stella att hon ville ha hål i öronen. Sagt och gjort. Efter 13-tiden bar det av ner på stan och in i affären där det skulle göras. Kvinnan som utför håltagningen var jättetrevlig och tilltalade mina tjejer med namn, även om hon gärna ville kalla Wilma för Madicken (vanligt förekommande). Efter lite velande var det dags. Stella valde ett rosa örhänge och ögonblicket efter "klicket" blev hon rädd och grät en del. Jag frågade lite försiktigt om hon inte ville ta det andra och då ville hon ha ett lila örhänge, men modet svek i sista stund. Så vi gick ut ur affären med ett örhänge. Ville inte pressa henne och det funkade, för redan senare på dagen så ville hon åka dit igen och avsluta det hela. Magnus följde henne in och det gick supersnabbt. Hon var så himla modig och är så gullig och skulle det nu bli några problem, så plockar vi ut dom...

Söndag 6 april 2008

Jag hade sovmorgon idag. Klev inte upp förrän efter 09.20. Efter en sen frukost begav jag mig till Ragvaldsträsk på klädbytardag. Mika sov i bilen och jag fick stå i kö i en kvart och frös innan vi slutligen blev insläppta klockan 11.00. Det var väl så där med kläder, men jag hittade en del kjolar och skor till tjejerna. Innan jag begav mig tillbaks till Skellefteå så ammade jag och åt en banan i bilen. Mika var på prima humör. Hemma i stan igen, så möttes jag av tjejerna som var ute på gården och plockade ihop lite vintersaker och ritade med krita på asfalten. Vi städade tjejernas rum och Mika låg och luftade på en filt i lekrummet. Vi bytte "pinkfilt" en gång och när jag efter några minuter tittade till henne så ser hon lite missnöjd ut. Jag går dit och till min förskräckelse så har sötnosen bajsat, med rumpan bar. Gissa om hon fick fart på sina föräldrar. Det blev fullt pådrag och Mika åkte i badet. Hon hade inte något emot det, tvärt om. Sedan så firar Magnus och jag 13 år tillsammans. Det var den 20 mars 1995 som vi sågs första gången och inte ens en månad senare så hade vi blivit tillsammans och strax därefter hade vi flyttat ihop på övervåningen av Posten i Gargnäs. Jojomensan vad tiden går.

Lite senare...

Nu har vi varit ute på rajraj. Lotta kom vid fyratiden och då stack vi illa kvickt! Vi åkte ner till Olearys och åt var sin Bostonburgare och drack gott citronvatten. Jag hade en god plastbit i min mat, men det är sånt som händer. Sedan drog vi ut på nya äventyr...oväsentligt vart vi åkte ;)

Hemma vid 18,30 och då var vi helt slut och trötta...jo, det är sant. Lotta som varit barnvakt såg rätt så sliten ut.

Scandic hyr inte ut rum/timma...dåligt eller hur...

Kram på er

Nya tänder

Wilma har ju som jag skrev tidigare, två lösa tänder. I förrgår upptäckte vi att dom två nya tänderna kommer innanför mjölktänderna, så jag har bokat tid hos Folktandvården. Det skulle vara riktigt tråkigt om dom måste dra dom två "gamla" tänderna, för jag vill inte att Wilma ska bli tandläkarrädd redan. Sedan så upptäckte vi att Mika har fått sin första tand nere, till höger (framifrån sett). Det både känns och syns, trots att hon oftast har tungan utanför munnen. Mika är en riktig rackare på att spotta gröt också och hon är en baddare på att gnypas. Stella har varit utan blöja som ni kanske minns och det har bara hänt en olycka en gång. Sedan så har vi ställt in en säng i sovrummet som dom två större tjejerna får gå och lägga sig i på natten. Nu får alla sova lite bättre, och det är väl framför allt Magnus och jag som får minimal vuxentid. Vi får ta igen det senare.

Kram på er

Tävlan till livets slut

Jag besökte vårdcentralen för några dagar sedan och Mika fick sin sexmånaders spruta. I väntrummet var det en kvinna som kanske var i 60-års åldern som började prata med mig. Hon berättade om sina barn och barnbarn och frågade lite om Mika. Det var trevligt om än jag inte var så pratsugen. Efter en liten stund kom det fram en annan kvinna, i ungefär samma ålder som den första. De hälsade igenkännande på varandra, men med viss tveksamhet. Mitt första intryck var att det var flera år sedan dom sågs, och att dom egentligen inte hade så mycket att säga varandra. Ändå skulle dom hålla skenet uppe och småprata. Under det förhållandevis korta samtalet, så var det uppenbart att det gjordes kraftmätningar. Den ena berättade med viss förtjusning att hon var en "kjoltoka" som gärna bar riktigt korta kjolar. Det gjorde hon även denna dag, om än denna knälånga kjol var ovanligt lång, enligt henne själv. Den andra kvinnan berättade att hon dansade salsa, men det var det länge sedan kvinnan med kjolen slutat med. För henne var det tango som gällde, och inget annat. Jo, hon var även danslärare i linedance på onsdagar. Jag blev ledsen när jag satt där och lyssnade. Dom verkade väldigt trevliga båda två, men denna tävlan och fokus på prestationer var riktigt tråkigt! Jag kände till viss del igen mig och hade hoppats att vid deras ålder, så borde detta vara ett minne blott. Denna tävlan, denna missunsamhet och låtsad trevlighet. Efter besöket på vårdcentralen var jag lite nedstämd och eftertänksam. Jag kan bara hoppas att jag hittar trygghet i mig själv, så att jag, när jag är 50 + kan lita på att jag duger som jag är!
Kram på er

Trött på att ständigt stå i rampljuset

Mika och hennes kusinbarn Alex.

Ja, du läste rätt. Det är Mikas kusinbarn som är till höger på bilden. Jag är moster till Alex mamma och det är så himla härligt att vår släkt välsignats med så många barn. Mika är född i sept -07 och Alex är född jan -08. Det skiljer alltså nästan fyra månader men bara två kilo. Hur gulligt är inte det! Kram på dig Alex, vi kanske ses idag enligt din söta mamma.

Mikas dop

Skattjakt

Det anordnades skattjakt med ledtrådar under påskveckan också. Här inspekteras skatten av Wilma.

Påskpyssel

Övrigt om påsken! Bättre sent än aldrig. Med skare på över fem centimeter så var påskpysslet räddat. Vi tog tillfället i akt och skapade ett vinterstaket till Kronåsbacken. Med såg och stort tålamod avancerade vi meter för meter och resultatet blev det ni ser på bilden. Det stannade faktiskt bilburna personer och fotade vårt mästerverk. Övriga aktiviteter var skidåkning på sjön och det var gudomligt, tills kvällen, för då fick jag feber och sedan var det slut med det roliga. Ingen mer skidåkning. Däremot så åkte vi på fisketävling som var anordnad av Magnus kusiner och vinnare blev en inte alltför ödmjuk svärfar haha. Det hördes ett eko över isen och ljudet torde väl nå fram till Nya Zeeland i detta skrivande nu.

Sveriges rikaste kommun! Skellefteå

Jippiee, av alla Sveriges kommuner så har jag enligt en artikel på Expressens hemsida valt helt rätt! Skellefteå är rikaste kommunen och jag sitter och fantiserar vad pengarna ska användas till. Ungefär som när man dagdrömmer om den där miljonen som man vill vinna. Nu finns det ju faktiskt pengar, så drömmen kan mycket väl bli till verklighet, eller?! Tänk när unga mammor kan dra sig undan i ett nytt fräscht amningsrum och njuta en stund av sin lilla bebis. Slippa stress och buller och ingen behöver kasta långa blickar som menar att det där kan du syssla med hemma. Bänkar till alla som vill sitta och inte några få stackars platser vid fontänen som för övrigt kastar vatten. Eller bänkraderna vid bågen på torget? Det upplever jag inte speciellt mysigt. Inga blommor, ingen avskildhet och ingen skugga. Sedan skulle jag använda pengarna till skyltar på cykelvägarna. Kul för turister att hitta tillbaks till stan efter en cykeltur. Jag skulle nog också passa på att göra bättre cykelvägar, för vi har ju riktigt dålig luft i Skellefteå också. Tänk så bra då att vi är så rika. Det kan ju bara bli bättre nu alltså. För visst vill väl kommunen att jag som innevånare ska hållas frisk och känna mig som hemma. Kanske lika välkommen som Hanna Marklund måste känna sig varje gång hon kommer till stan?! Jag gillar henne! Hoppas hon är med på min slösarstrategi, så kan vi spendera pengarna tillsammans. Hennes mamma har varit dagisfröken till mina barn, så jag känner henne nästan...haha. Skellefteå Kommun, jag ber om lite uppmärksamhet. Om ni har så mycket pengar, använd dom. Låt mig få starta ett kommunalt vandrarhem? Jag tror minsann att året jag jobbade på vandrarhemmet var all time high! Sen lades det ner...kah? Så här är min lista:

Skellefteå Sveriges rikaste kommun:

Till Centrum:

• Mera bänkar, sittgrupper (ungfär som utanför Nordstan i Göteborg).
• Amningsrum
• Handikappsanpassa mera. Ställ krav på butikerna att hålla avstånden mellan varuställ osv.

En liten scen för alla tänkbara event. Politiskt, födelsedagsfirande, barnklass som vill uppträda. Ge alla chansen till detta!!! Det kan vara en scen som flyttas med bil. Större behövs inte!

Till kommunen:

• Bättre cykelvägar med skyltning i alla vädersträck!
• Gör som i Norsjö. Om du har barn under två år så får du automatiskt en större soptunna utan extra kostnad. Hur bra är inte det...
• Inför företagens dag! Tex varje lördag så representerar ett företag sig själva på torget.
• Pga dålig luft i kommunen (Skellefteå) billigare buss och mera körtider. Men framför allt. Inför gratis buss för pensionärer med tex rullator och för småbarnsfamiljer med barnvagnar.
• Bättre information till innevånarna i kommunen. Inte bara till nyinflyttade. Jag vill också vara välkommen på informationsdag och jag har bott i stan sedan 1998. Men var får man reda på information annars? Tex föreningslivet, dagis. Jo, jag vet. Skellefteå Kommun har en egen hemsida, men det känns inte som en självklarhet att hitta all information där. Har jag sedan inte Norran, ja, då är det så gott som kört.
• Inför badvakter på de allmänna baden igen. Det hör till god service. Är inte kommunen rädd om oss? Låt dom drunkna?!
• Fixa vägkorsningar som ÄR FARLIGA omgående. Dra inte ut på det tills det händer något riktigt illa. Fixa nu är ni snälla.

Ja, nu kommer jag inte på något mer för tillfället. Men huvudmålet är:

Bättre luft-minska bilåkandet-slå ett slag för cykel och billigare buss.

Förresten Skellefteå Buss. Ni har några fåtal riktigt trevliga busschaufförer. Tjejen med långt blont hår, den äldre herren som bryter på finska och några till. Resten...snälla, ställ krav på er arbetsgivare om anledningen till ert dåliga humör är tajta körtider. Sedan så har jag inte tagit upp detta med er tidigare och det ångrar jag djupt. För två vintrar sedan så hade jag min dotter (fem månader ungefär) liggandes i vagnen och min treåring i handen, och skulle kliva av bussen. Det var höga snövallar utanför och bussen körde alldeles för nära. Med hjärtat i halsgropen fick jag dra ut barnvagnen i plogkanten (minst 60 cm upp i luften) och lyfta ut min treåring i ena armen. Sedan kör bussen innan jag hann vika till vagnen, för hur lätt är det där uppe i luften? Barnvagnshjulet fastnar i bussdörren medan bussen kör iväg och samtidigt börjar stänga dörren. Jag kränger och vräker vagnen i sidled för att få loss den och när jag dragits med i ca en-två meter så lyckas jag på något himmelskt sätt komma loss. Storögd står min dotter och tittar på, mitt på vägen. Faaan, så här får det jävlar i mig inte gå till...fan fan fan. Tänk om jag inte hade orkat, tänk om vi båda glidit in under bussen. Tänk om min större dotter blivit påkörd, pga mitt totala focus på barnvagnen och den där jävla bussen! Jag kan inte fatta att jag inte tagit upp detta med Skellefteå Buss tidigare, men när jag tänker efter, så minns jag inte vad som hände efter denna incident. Jag minns allt som i ett töcken...fy...

Kram på er