Luleåresan

Hej igen!
Nu har vi varit i Luleå och vi hade verkligen trevligt med våra vänner Linda och Robert och deras tre tjejer. Linda och jag tog minstingarna och gick en shoppingtur på stan. Under tiden så besökte Magnus, Robert och fyra småtjejer Teknikes Hus. Dom körde skogsmaskin, byggde bilar m.m. och jag tror att alla inblandade var nöjda. Magnus hade velat gå en timma själv sa han, för det var svårt att ägna någon uppmärksamhet till något annat än barnen. På vår stadstur så shoppade jag lite diverse. Jag köpte bland annat två virkade djurmobiler från Peppa och betalade ett finfint pris. Sedan så blev det en del kläder. Hittade en Fem myror solhatt till Mika. Den är så gullig, så det enda som saknas nu är solen!!! Alla som har gått med mig på shopping i andra städer än Skellefteå vet att jag kanske har världens sämsta lokalsinne. Så när Magnus bad mig komma till parkeringen där dom lämnat av oss, för att hämta bilnyckeln, då gick det inte riktigt efter planerna. Jag frågade om jag skulle gå mot vattnet och han svarade lite frustrerat:
-Gå dit vi lämnade av er, och ja, ner mot vattnet.
Jag gick och gick och hade Magnus i headsetet och han frågade om jag såg Kulturhuset. Nä, men jag såg Willys osv. Efter många om och men så förstod vi båda att jag gick åt precis motsatt håll. Ha ha. Så jag fick traska tillbaks igen. Förbi ett femtal karlar i arbetskläder som kastade lystna blickar på mig. Eller på systempåsarna jag hade i händerna. Ont i fötterna fick jag också och shoppingtarmen blev lite irriterad pga missad spenderartid. Vi staplade in på hotellet strax efter 16-tiden och vi åt lite snacks. Vid 18-tiden kände jag att jag började bli dålig. Jag mådde järven. Så till middagen åt jag Cesarsallad och fick trycka för att inte vara ofin och verka otacksam. Sedan spelade vi spel, men vid 22.30 pallade jag inte en sekund till och masade mig i säng. Att jag sedan vaknade minst 20 gånger gjorde inte söndagen bättre. Mådde verkligen inte bra. Frukosten (hotellfrukost fattar ni...) bestod av lite fil och vattenmelon. Så himla trist. Jag som sett fram emot denna frukost i flera veckor. Nåja, sånt är livet. Vi åkte till Leos lekland och spenderade några timmar där bland hundratals andra barn. Vi blev som fem år igen och svingade oss i lianer, kastade oss huvudstupa nerför livsfarliga rutchkanor och stångade oss vildsint genom hav av stora köttätande bollar. Kul hade vi och slut blev vi. Hemma i Skeå sent på eftermiddagen och då blev det tv-spel och vi var i säng tio över nio. Det har nog aldrig hänt tidigare?!! Idag har jag mailat ett företag och hoppas att de vill starta en butik här i stan och att jag får vara butiksägare. Det är nog minimal chans, men jag lever på hoppet! Håll tummarna och kram på er.