Prinesskalas

På väg till balen...

Wilma var bjuden på födelsedagskalas i söndags och det var prinsess och prinstema. Jag tyckte att jag hade koll på läget, men när det var en timma kvar tills dess hon skulle vara där och vi hade oätit lunch och så vidare. Ja, då fick jag lite bråttom. Wilma hoppade in i duschen och fick det stora och ovanliga ansvaret att tvätta håret och balsamera det utan övervakning av någon av oss vuxna. När hon kom ner igen så var håret längst fram kruttorrt och jag utbrister:

-Men Wilma, du har ju inte duschat hela håret.

-Vaddå? Hur vet du det?

-Du är ju alldeles torr framme vid ansiktet.

Wilma funderar en hundradels sekund och svarar:

-Jag torkade väldigt fort med handduken där och ganska länge.

Ha ha, nog är jag lättlurad, men det finns gränser. Hur som helst. Magnus hjälpte henne att skölja ur ordentligt och jag tog över när hon som en dränkt kattunge landade på toagolvet. In i lekrummet och en djupdykning i garderoben på jakt efter klänning, strumpbyxor och till min stora irritation så hittade jag inte hennes rosa klänning så det fick bli en gul. En riktig prinsessklänning som hon fått av mormor Tyra. Ja, det var ju bra och vita strumpbyxor hittade jag också. Men håret då. Det fick bli en ljusmanchett och två hårspännen och så fick hon låna örhängen och halsband av mig. Prick 13.00 lämnade vi huset och 13.03 entrade hon kalaset med högt huvud och det enda jag som stolt mamma kunde anmärka på var hennes lösa tänder som pekade åt alla håll. Är det bara jag som ser prinsessämne i henne...*ler*.

Kram på er...