Förlåt igen...suck...

Jag skäms verkligen att jag inte tar mig i kragen och skriver lika ofta som jag brukar. Trots att hela familjen varit hemma över hela jul och nyår, så är det ändå som om tiden inte riktigt räcker till. Ok, jag har kanske prioriterat en och annan bok istället och det var det jag tänkte komma till. Efter att jag hade läst Stig Larssons böcker om Lisbet Salmander och Kalle Blomkvist, så tog det stopp. Jag provade att läsa några böcker, men det var som om luften hade gått ur mig. Det var helt enkelt ingen bok som riktigt kunde mäta sig med de ovanstående. Men nu under julhelgen så tipsade Magnus mig om att läsa David Baldacci böcker och jag började läsa Kamelklubben och det har lett till att jag har reserverat följande bok som heter Samlarna. Medan jag väntar så läser jag ur en annan av hans böcker och jag har äntligen fått lite läslust igen. I övrigt då? Jag har skrivit in mig på arbetsförmedlingen och det gick snabbt. Det var nämligen så många arbetssökande där under dagen, så jag fick bara skriva in mig och sedan blev jag tilldelad en tid två veckor fram då jag får träffa en handläggare. Jag har även kämpat med papperna som ska in till FK och det är inte kul. För det första så hade jag några frågor, som jag försökte få svar på via a-kassans hemsida. Det gick inte. Så luddigt skrivet. Sedan försökte jag ringa både a-kassan och försäkringskassan, men där var det fortfarande julledig. Jag skickade papperna ändå och hoppas på det bästa. Nu är jag även inne i en tung sömnperiod. Om jag vaknar, vilket jag gör flera gånger per natt av olika anledningar, så kan jag inte somna om på ett bra tag. Så imorse när jag vaknade av att barnen började pillras och vakna till, så trodde jag det var ett skämt. Jag avskyr verkligen att inte orka ta för mig något på dagen. Det finns som ingen ork att organisera något. Så därför satte jag mig framför datorn och började skriva på bloggen. Trött eller inte, så är det inte så lätt att hålla modet uppe. I all tänkbar media så går det att läsa om uppsägningar och andra olycksbådande information. Jag är inte en sån som ger upp och tyvärr är jag otålig av naturen. Det innebär att i en situation som denna, är väldigt påfestande. Jag vill vara påväg någonstanns nu i mitt arbetsliv, och det ska vara utmanande och roligt. Är det för mycket begärt? Ja, nu har jag skrivit av mig lite negativ energi och ska därför uppfylla löftet om bilder från julafton osv. Så håll till godo...