Sämst

Nu är det bekräftat. Jag är nog kanske Sveriges sämsta bloggare. Jag uppdaterar ju ALDRIG!...

Min pappa drabbades av en stroke för tre veckor sedan och jag har faktiskt inte orkat ta tag i bloggandet sedan dess. Jag har inte laddat över några bilder från kameran, jag har inte skrivit ett e-post meddelande och jag har nog inte slagit på tv:n heller. Pappa då, ja, han mår väl efter omständigheterna bra. Hans tal är påverkat och han tycker själv att hans högra sida inte är som den var innan stroken. Igår fick han komma till Malå och det tycker väl inte vi i familjen är så himla positivt. Jag hade verkligen hoppats att han skulle få komma hit till Skellefteå, men det är inte aktuellt då det finns en sjukstuga i Malå. Det tråkiga är att jag varit i kontakt med två personer inom Lycksele vården, som lovat att höra av sig och försöka lösa både det ena och det andra. Tyvärr så verkar prioriteringen ligga på något annat, för något telefonsamtal har jag inte fått. Pappa däremot verkar ändå acceptera att det blev som det blev, och han ser fram emot friidrotten (VM?) som börjar till helgen.

I övrigt då. Jag jobbar sedan två veckor tillbaka och det känns faktiskt både roligt och skönt. Känner dock att det är synd om barnen som får så långa dagar på fritids och dagis. Dom kämpar dock på så gott dom kan! Jag har blivit lovad arbete under hela augusti, och har ännu inte hört om det blir någon förlängning. Hoppas det såklart.

Vi har köpt ett kök också, till sommarstugan. Det var våra gulliga kompisar som hörde av sig och berättade att deras grannar skulle byta kök. Köksluckorna är bara tre år gamla, så det kommer med all säkerhet att bli jättefint (om vi får ihop det hela när vi ska montera det...hehe). Tack Lotta för att du tog hand om barnen under tiden vi hämtade köket!!! Du är kanon!

Sedan så verkar både det ena och det andra pajja för oss just nu. En dator är helpaj. Behöver nytt moderkort, nya minnen och processor. Billigt? Knappast, så det får vänta. Sedan så gick bågen på mitt headset sönder idag. Min telefon börjar ge upp och det är lite smågrejer också, som inte är av något värde, men ändå.

Stella lärde sig cykla utan stödhjul för några veckor sedan, så nu kan vi göra lite längre cykelutflykter med henne. Vi tar det säkra för det osäkra och håller oss därför till gång/cykelvägarna! Hon är jätteduktig.

Wilma hade pysslat på fritids idag. Hon har klippt ungefär 200 remsor av papper i olika färger. Sedan så har hon tejpat cirklar som hon sedan "kedjat" ihop till girlanger. Det blev ungefär sju stycken och nu hänger dom överallt, och ja, dom är jättefina, men...hmm. Till en storhelg eller kalas, men nja, jag vet inte om jag vill ha dom hängande över sängen osv. Jag är ändå imponerad över hennes tålamod.

Jag har precis läst en bok som jag kan rekommendera. Den heter Dödens ansikte och är skriven av Cody Mcfadyen. Den är lika otäck som gripande och jag var tvungen att lägga ifrån mig boken två gånger, för jag blev så illa berörd. Det var länge sedan jag kännt sånt obehag och ändå hopp på samma gång pga en bok.

Nu ska jag gå och fika lite och kanske blir det en ny bok eller om det är något på tv, så får det bli det en stund.

Kram på er!