Abstinens

För er som inte vet hur det känns att ha abstinens så ska jag försöka förklara mitt ansträngda tillstånd just nu. I förrgår natt så drömde jag att jag skulle sluta snusa. På morgonen så valde jag helt omotiverat att inte ta en snus och sedan har det rullat på. I kväll klockan 23.00 har jag varit snusfri i 48 timmar och jag har det rätt så jobbigt. Yrsel, kallsvettningar, illamående och humörsvängningar, allt på en gång och i en enda röra. Jag har svårt att focusera blicken, jag måste kisa för att se vad jag skriver i detta nu på skärmen och det känns svullet och tjockt i munnen, kring tandkött och tunga. När jag pratar så känns det således väldigt konstigt och stelt, onaturligt. Värst är ändå synen, yrsel kombinerat med en känsla av att ögat täcks av en hinna. Jag känner inte att det är snus i sig som jag längtar efter. Jag är inte sugen på något speciellt faktiskt, men det kryper och irriterar i hela kroppen. Småätit har jag gjort hela dagen och druckit kanske 15 koppar kaffe, nja, inte riktigt men nära sanningen i alla fall. Jag känner fortfarande att det är under kontroll att inta snusa. Jag får inte panik när Magnus tar sig en prilla och jag är inte direkt rädd för "återfall". Det enda som känns konstigt är egentligen att jag inte kan motivera för mig själv hur duktig jag faktiskt är. Jag liksom bryr mig inte. Det känns inte som en seger, jag är inte rädd för att börja om, det är bara så flummigt i huvudet och det är ett tillstånd jag verkligen inte önskar. Så snälla, om ni aldrig snusat eller rökt, börja inte...

Kram på er